I'll be okay, just not today.
Ibland behöver man bara någon som håller om en, när det känns som om allt går fel och hela bröstkorgen slits sönder av ångest. Och det är okej, att visa att man behöver hjälp. Men det är jobbigt, för man vet aldrig hur personen kommer reagera. Det värsta som finns är när man blir bortstött för att någon inte vet hur de ska hantera ens problem. Och jag vill bara säga att det är okej att ta ett fel steg ibland, för de som verkligen finns där kommer hjälpa dig hitta tillbaka och ta rätt steg.
När det känns som om hela jorden kommer gå under och ingen är där för dig, det är då du ska visa dem att du är stark. Bevisa för dem att du inte behöver någon som inte behöver dig. För hur jobbigt det än är så kommer allt vända på sig. Allt det mörka kommer bli ljust. Tro mig, jag vet. Det kanske tar några dagar, kanske en vecka, till och med ett år, men allt kommer bli bra. För en dag kommer du kunna gå och lägga dig utan att behöva tänka på den personen/det problemet. Och du kommer kunna vakna utan att bli påminnd av det det första du gör. Så ge bara aldrig upp, någonsin. Och var alltid snäll mot andra för alla har problem i livet.
Ta det från någon som har haft så mycket problem de senaste året/åren. Och ja, jag skriver det här, på min blogg, offentligt. För jag är stolt över att jag klarade mig igenom allt. Tack vare att jag accepterade att det är okej att inte vara okej. Även när jag hade gett upp så var det folk som hjälpte mig upp, och när det inte fanns någon så fick jag göra det själv. Men det är inget fel med det.
